onsdag 7 maj 2008

foto från en stad


Jag hade fotograferat då jag gått från HDK till Centralstationen.
När jag sedan skulle förbereda en första PowerPoint presentation
tänkte jag att Göteborg är ju en ganska gammal och faktiskt inte ”svensk” stad.
Det var holländarna som planerade staden, de är ju bra på vatteningenjörskonst.
Staden ligger så vackert vid vattnet med alla dess kanaler. Jag funderade då över hur det var förr i Göteborg, med alla som bodde innanför centrum och de som bodde utanför centrum-kärnan. Så i PP-presentationen lade jag in några små uppgifter som blev lite väl pedagogiska så att säga.

Efter handledningen kände jag mig inte helt klar över vad jag ville göra egentligen.
Mina handledare tyckte inte att jag borde satsa på ett pedagogiskt bildband igen…
Egentligen tycker inte jag det heller, samtidigt har jag svårt att hålla en röd tråd igenom arbetet. Förslaget som jag fick efter genomgången bildpresentation var att släppa lite och använda fantasin och ett friare arbetssätt.

Jag är lite strezzad av att tiden går så fort,
det gör den alltid då man har roligt och det har jag verkligen.
I tisdags diskuterade vi ett manus vi fått läsa igenom.
Jag trodde först att det var utkast till en uppsats, men förstod senare att det var ämnat
att bli en lärobok. Det var ett inspirerande manus och faktaspäckat material.

Har börjat läsa den danska boken som jag äntligen fått per post
från det danska förlaget, det tog tid.

Jag önskar verkligen att jag kunde få fortsätta på den vägen jag är nu och leta,
läsa och undersöka bilder mer, det är verkligen så intressant.
Jag känner mig i början av något inte på sluttampen på något vis.

Om jag ska göra en egen personlig tolkning av en promenad,
det var semoitiken som först låg som grund för promenaden och hur man tar sig till b från a
nu verkar semiotiken synas långt borta i fjärran och nu vet jag inte riktigt var jag är.

Jag håller på med en sorts surrealistiska foton kan man väl säga, en saga om en man och hans son som går i en stad. Tja jobbar väl på och tar kontakt med handledarna så får jag se.

1 kommentar:

Camilla sa...

Är det inte det som är de bästa promenaderna ändå, de då man går lite vilse.

Det är då man har chans att upptäcka nya stigar.

Jag tycker att du verkar ha funit ett intressant spår :)